Julhälsning från avslutning i domkyrkan 181220

julgran rött band

Nu är det jullov – ännu en välförtjänt paus från måsten och krav – en chans att slappna av och göra roliga saker och träffa vänner och familj. Men jullovet innebär också ett avslut och en början på nåt nytt – ett nytt år och nya tag vårterminen 2019. Vad kan då vara bra att ta med sig in i julen och det nya året?!

Jag tänkte börja med något många av er säkert har läst på sociala medier, i kvällstidningen eller någon hemsida. Dessa ord är inte bara aktuella för att de handlar om julen – de är dessutom viktiga för att belysa värden som är viktiga hela året men som vi hyllar genom att fira jul. Orden lyfter också frågor kring vilka vi är och av vad vi och våra traditioner formas.

Så här vid jul säger vi ofta att det är viktigt att värna våra svenska traditioner…

  • Därför sätter vi först upp den judiska sjuarmade ljusstaken i fönstren.
  • Sedan firar vi ljusets återkomst med Lucia – ett italienskt helgon.
  • Vi tar in ett barrträd i våra hem – julgranen, en tysk tradition.
  • På julaftonseftermiddagen sätter vi oss och tittar på Kalle Anka – amerikansk tecknad underhållning.
  • Mitt i julmyset äter vi kanske ris ala Malta – risgrynsgröt från Medelhavet.
  • Efter gröten kommer kanske jultomten på besök (om vi varit snälla) – Sankt Nicolas ett Turkiskt helgon.
  • Allt detta gör vi för fira Jesu födelse – en judisk pacifist som föddes i Betlehem – Palestina.
  • Han föddes dessutom av en kvinna i Hijab / slöja – jungfru Maria.

Kanske måste vi fråga oss själva vad är vi ett resultat av – vad är och vad blir en svensk tradition?

Nu mer än någonsin, bör vi kanske se att julens traditioner visar på att vi indirekt hyllat de värden som vi lyfter i skolans värdegrund och som vi ofta tänker är en del till vår nationella tradition:

När vi tog den judiska sjuarmade ljusstaken, det italienska helgonet Lucia och den tyska Julgranen som en del av vår svenska tradition, visade vi öppenhet genom att vi ta in intryck utifrån – att vi bejakar idéer och låter oss utmanas.

När vi väntar på Jultomten, det turkiska helgonet, och hyllar en ung mamma med hijab – jungfru Maria. Då visar vi att vi respekterar olikheter och har en positiv förväntan på det nya och det främmande.

Vi gör allt detta för att jultraditionen hyllar en judisk pacifist – Jesus – som var född i Palestina, och vars främsta styrkor enligt legenden var att:

  • visa engagemang för sina medmänniskor
  • bekräfta andra
  • bjuda in alla till delaktighet
  • hade en positiv förväntan på andra
  • låta sig utmanas
  • påtala orättvisor och inkonsekvenser
  • var lojal mot andra såväl som de principer man tror på
  • efterfråga feedback/återkoppling

Alla dessa styrkor ligger helt i linje med hur vi beskrivit hur vi i vår värdegrund tycker att vi ska bete oss mot varandra i skolan såväl som i samhället i stort.

Så därför – tänk en stund på vad vi hyllar och firar med julen och jullovet – vilka värden är viktiga för oss, vilka beteenden ska vi vänta oss av varandra, vad kan vi göra för att vara den bäste gentemot våra vänner och familj, såväl som skolkamrater och medmänniskor – under julen och i framtiden.

Det kan räcka med ett leende när vi möts på stan, en hälsning eller bara en nick som bekräftar att vi sett varandra, kanske en kort fråga hur det är – eller kanske bara ett varmt ”God jul” när ni möts i vimlet.

Jag slutar därför denna hösttermin med att önska alla er alla en riktigt god jul.

Mvh Erik J

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s