Julhälsning från avslutning i domkyrkan 181220

julgran rött band

Nu är det jullov – ännu en välförtjänt paus från måsten och krav – en chans att slappna av och göra roliga saker och träffa vänner och familj. Men jullovet innebär också ett avslut och en början på nåt nytt – ett nytt år och nya tag vårterminen 2019. Vad kan då vara bra att ta med sig in i julen och det nya året?!

Jag tänkte börja med något många av er säkert har läst på sociala medier, i kvällstidningen eller någon hemsida. Dessa ord är inte bara aktuella för att de handlar om julen – de är dessutom viktiga för att belysa värden som är viktiga hela året men som vi hyllar genom att fira jul. Orden lyfter också frågor kring vilka vi är och av vad vi och våra traditioner formas.

Så här vid jul säger vi ofta att det är viktigt att värna våra svenska traditioner…

  • Därför sätter vi först upp den judiska sjuarmade ljusstaken i fönstren.
  • Sedan firar vi ljusets återkomst med Lucia – ett italienskt helgon.
  • Vi tar in ett barrträd i våra hem – julgranen, en tysk tradition.
  • På julaftonseftermiddagen sätter vi oss och tittar på Kalle Anka – amerikansk tecknad underhållning.
  • Mitt i julmyset äter vi kanske ris ala Malta – risgrynsgröt från Medelhavet.
  • Efter gröten kommer kanske jultomten på besök (om vi varit snälla) – Sankt Nicolas ett Turkiskt helgon.
  • Allt detta gör vi för fira Jesu födelse – en judisk pacifist som föddes i Betlehem – Palestina.
  • Han föddes dessutom av en kvinna i Hijab / slöja – jungfru Maria.

Kanske måste vi fråga oss själva vad är vi ett resultat av – vad är och vad blir en svensk tradition?

Nu mer än någonsin, bör vi kanske se att julens traditioner visar på att vi indirekt hyllat de värden som vi lyfter i skolans värdegrund och som vi ofta tänker är en del till vår nationella tradition:

När vi tog den judiska sjuarmade ljusstaken, det italienska helgonet Lucia och den tyska Julgranen som en del av vår svenska tradition, visade vi öppenhet genom att vi ta in intryck utifrån – att vi bejakar idéer och låter oss utmanas.

När vi väntar på Jultomten, det turkiska helgonet, och hyllar en ung mamma med hijab – jungfru Maria. Då visar vi att vi respekterar olikheter och har en positiv förväntan på det nya och det främmande.

Vi gör allt detta för att jultraditionen hyllar en judisk pacifist – Jesus – som var född i Palestina, och vars främsta styrkor enligt legenden var att:

  • visa engagemang för sina medmänniskor
  • bekräfta andra
  • bjuda in alla till delaktighet
  • hade en positiv förväntan på andra
  • låta sig utmanas
  • påtala orättvisor och inkonsekvenser
  • var lojal mot andra såväl som de principer man tror på
  • efterfråga feedback/återkoppling

Alla dessa styrkor ligger helt i linje med hur vi beskrivit hur vi i vår värdegrund tycker att vi ska bete oss mot varandra i skolan såväl som i samhället i stort.

Så därför – tänk en stund på vad vi hyllar och firar med julen och jullovet – vilka värden är viktiga för oss, vilka beteenden ska vi vänta oss av varandra, vad kan vi göra för att vara den bäste gentemot våra vänner och familj, såväl som skolkamrater och medmänniskor – under julen och i framtiden.

Det kan räcka med ett leende när vi möts på stan, en hälsning eller bara en nick som bekräftar att vi sett varandra, kanske en kort fråga hur det är – eller kanske bara ett varmt ”God jul” när ni möts i vimlet.

Jag slutar därför denna hösttermin med att önska alla er alla en riktigt god jul.

Mvh Erik J

Förstörelse på skolan kostar

förstörelse

Förstörelsen på skolan har sedan ett år tillbaka minskat. Det är vi glada för och det påverkar allt i skolan positivt – både trivsel och ekonomi. Men det sker fortfarande förstörelse och de som förstör saker blir ersättningsskyldiga (och får därmed en räkning hem för betalning). Vi polisanmäler rutinmässigt det som förstörs. Men hittills har vi resonerat så att de elever som direkt stått för att de förstört / varit delaktiga i förstörelse har endast blivit ersättningsskyldiga utan polisanmälan.

Elever har blivit ersättningsskyldiga för följande förstörelse (för att de blivit påkomna eller själva anmält att de är skyldiga till förstörelse) – med andra ord – räkning på följande belopp har under hösten skickats hem till elever:

  • Dörr och drörrkarm – 6600 kr
  • Elevskåpsdörr – 850 kr
  • Fönster på markplan – 1300 kr
  • Fönster vid entré – 5700 kr

Det är viktigt att alla förstår att förstörelse kostar mycket pengar. Vi måste hjälpas åt att tillsammans stoppa detta!

Utbytesresa till Sydafrika nu under vårterminen!

Sydafrika hand

I våras när vi hade elever från Cornwall Hill Collage på besök hoppades vi att deras besök skulle bli början på ett utbyte mellan skolorna.

Vi sökte i höstas pengar för att elever från Hedda Wisingskolan skulle få möjlighet att besöka Sydafrika under detta läsår – och nu är det klart!! Vi har fått omfattande anslag från Universitets- och högskolerådet och kommer att genomföra en resa för 12 elever och 4 medarbetare mellan sport- och påsklov.

Är du intresserad av att vara med – läs mer resa och utbyte i den bifogade filen nedan. Gör sedan en ansökan! Ansökan kommer att ske digitalt – mer info om detta kommer!!

Information om och ansökan till Sydafrika vt 2019

Webformulär till ansökan hittar du här

Vill du läsa mer om andra svenska skolors utbyten med Cornwall Hill Collage: https://swedcornnasbypark.wordpress.com/page/1/ 

mvh Erik J

Terminsbetyg i ännu ej avslutade ämnen i So och No

Betyg3

 

Nu vid terminsslut får man betyg i alla ämnen man har läst fram till betygsdatumet. Om man inte läst ett ämne alls under den senaste terminen så sker en uppflyttning av tidigare terminsbetyg.

Undervisningen i So- och No-ämnen delas upp i 4 perioder under året. Det innebär att undervisningen i det pågående ämnet i So respektive No inte är avslutad nu vid terminsslut och att ett rättvisande betygsunderlag för hela ämnet saknas. Därför ska betyget i det pågående ämnet endast ses som en prognos på det betyg som ska sättas när undervisningen i ämnet är avslutad. Ämnesbetyget som sätts då ämnet är avslutat kan med andra ord bli både högre och lägre än det betyg som sätts nu till jul. Ämnesbetygen i dessa ämnen sätts under v.4-6.

Terminsbetyg ska dock sättas i de ämnen där eleven har haft undervisning den senaste terminen. Terminsbetyg är kanske ett lite vilseledande begrepp då det ska sättas som en sammanfattande bedömning på allt betygsunderlag / utifrån all bedömning som finns från höstterminen i åk 7 och framåt fram till idag.

Om man vill ha lite mer info om terminsbetyg så kan man se film från skolverket.

 

Reflektioner efter föreläsning med Linnea Claesson

Linnea Claesson

Just nu delas en krönika av Linnéa Claeson och en artikel i Tidningen Ångermanland flitigt. Texterna handlar om en föreläsning för våra ungdomar och den beskrivs som kaotisk och fylld av hatande pojkar.

Vi var där – tillsammans med ungdomar, lärare och rektorskollegor.

Vi vuxna, vi som faktiskt var där, och våra elever tyckte att det var väldigt bra att vi fick chans att lyssna till föreläsningen. Många stannade och pratade med Linnéa och det kändes fint att vi fick prata om detta viktiga ämne tillsammans.

Föreläsningen innehöll inslag där publiken skulle diskutera med varandra eller svara på frågor Linnéa ställde. I samband med det ropade publiken tillbaka svar på hennes frågor. I vissa fall var det svar som inte stämde överens med det som förväntades eller var direkt kränkande.

Vi följde upp föreläsningen både i grupp och med enskilda individer, på plats och när vi kom tillbaka till skolan. Det är det arbetssätt vi tror på. Skolans värdegrundsuppdrag, kapitel 2 i läroplanen, är ett konstant arbete och en process där olika barn har kommit olika långt. Vi tror att ett lärande i ett demokratiskt samhälle sker genom dialog, samtal och argumentation och det var lärande som var syftet med att låta ungdomarna lyssna på Linnéa.

Att vissa ungdomar uttrycker en oförståelse kring att förändra normer ger oss som finns runtomkring en chans att argumentera och visa på andra sätt att tänka. Att hjälpa dem att utvecklas.

Värdegrundsarbete i allmänhet och föreläsningar från exempelvis Linnéa Claeson i synnerhet rör upp, skapar samtal, diskussioner och känslor som vi annars missat. I tystnad missar vi chansen och möjligheten till samtal och utveckling.

Ungdomar är, till skillnad från många vuxna, i en fas av livet där påverkan från andra har stor betydelse och kan göra skillnad.

Förutom svaren på frågorna från Linnéa var det enstaka individer som hade svårt med ordningen. Vi arbetar alltid med att försöka förebygga det. Vid just den här föreläsningen var vi extra många vuxna på plats och hade spritt ut oss i hela salongen. När några av eleverna störde, bytte deras rektor plats och satte sig mitt ibland dem. Det gjorde att ordningen blev bättre.

Efter föreläsningen får vi veta att Linnéa och andra vuxna, varav de flesta inte var på plats, ger en annan bild av föreläsningen.  På olika sätt uttrycker de sig nedlåtande om våra ungdomar. Varför och vad de vill uppnå med det känns oklart?

Helt klart är att både ungdomarna och vi blir ledsna.

Att diskutera hur vi är mot varandra är ett väldigt viktigt ämne för oss. Att prata MED ungdomarna är avgörande.  Vi tror inte att vägen till förändring är att prata OM ungdomar på ett nedlåtande sätt.

Att säga ifrån, vara vuxen och vägleda är vår roll, som föräldrar och i skolan. Vi ska prata om detta om och om igen. Utsätts någon för en kränkning ska vi alltid säga ifrån.

Bara med kunskap och samtal kan vi förändra normer och bygga ett bättre samhälle. Att lägga skulden på våra ungdomar och elever, våra barn, är inte rätt väg att gå. Det enda vi skapar med det är en ”vi och dom känsla”.

Våra ungdomar är kloka, starka och väldigt medvetna. Men framförallt är de barn, på väg mot vuxenlivet. Det testar, utforskar och funderar. Ibland gör de misstag.

Vi som är vuxna runt dessa barn ska stötta dem på vägen. Hjälpa dem att komma igen efter ett misstag och lära sig något av det. Utsätter de någon annan för en kränkning ska vi alltid säga ifrån.

Linnéa Claesons föreläsning var en del i att lära och utvecklas, att få eleverna att förstå och reflektera över hur vi är mot varandra och hur vi fungerar i olika situationer.  Det är när vi synliggör och diskuterar en fråga som problemen blir tydligare. Utan diskussionen och kunskapen kan vi aldrig åstadkomma en förändring. Och en förändring behövs. Det är tydligt.

Det vi kan göra är att stötta våra barn och elever och föregå med gott exempel.

Föreläsningen med Linnéa var en i raden av många insatser som görs i arbetet med hur vi beter oss mot varandra. En mycket viktig fråga. Det vi inte förutsåg var att vuxenvärlden skulle välja att i olika medier så kraftfullt förstärka en handfull elevers agerande och sprida rykten.

Vad vill de vinna på det? Är det så vi vill lära våra ungdomar att använda sociala medier? Just nätetik är något vi ofta pratar om i skolan.

Vi ser fram emot konstruktiva förslag och konkreta tips från föräldrar eller andra vuxna kring hur vi i våra olika roller gemensamt kan åstadkomma den samhällsförändring som behövs.

Vi vill avsluta med att kraftfullt uttrycka en tro på våra ungdomar och deras förmåga att utvecklas till fina människor och goda samhällsmedborgare – med klok vägledning från de vuxna som finns runtomkring dem.

It takes a village to raise a child!

 

Sara Mattsson, rektor Wendela Hellmanskolan

Erik Juntikka, rektor Hedda Wisingskolan